Karolina Maria Viktoria

Fortsätter på namntemat, för då blir Terese glad tror jag :)
Lång och fina namn Lina har ju. Man måste ju använda sig av hela namnet, det blir bättre då. Liksom. Niin on.
Lina tyckte att min blogg var fin också. Nog förtjänar hon ett inlägg i hennes namn då ju! Har tankarna hos Lina också, det är inte lätt det som hänt, som hon berätta för mig igår. Det är hemskt.

Jag är ledig idag åtminstone fram till 15, det kan behövas. Då igår gick ut på att inte göra någonting utom att sitta å äta spagetti å se på vem vet mest, bara för att sedan köra hem och sätta sig och se film å äta pizza.
Inte för att jag gjort någonting än idag. Men någon dag ska jag uttnytja min lediga tid till stordåd.
Jag funderade faktiskt på att gå å simma. Innan jag mitt personalmöte då. Sen ikväll ska jag ju faktiskt på finska kurs, så nog har jag att göra!

Ute skiner faktiskt solen för en gångs skull. Kaunis.
Helgen var bra, var ju Halloween. Jag tycker om att vinna pris för bästa utklädnad på fester. Men inte när de avslutas så trist och allvarligt som festen i lördags gjorde. Speciellt inte när det var en sån jättebra fest!
Men att ta någons plånbok, förstår man inte vad man ställer till med då? För sig själv speciellt när man faktiskt ger tillbaka plånboken efter att det gått så långt att det inte alls kan ha varit ett misstag att man stoppa på sig plånboken.

Det är inte roligt att bli av med plånboken. De där få slantarna som var i kanske man inte saknar så mycket. Men alla kort man måste spärra och skaffa nya, eller där man blir av med pengar, som yogakortet jag inte använt klart, det kosta några euro det. Eller fotona jag hade där i. Å för min skull var plånboken minst lika mycket värd. Det var ingen dussinplånbok-den var ett fynd som säkert inte kostade många kronor på kattloppisen i Visby, men den va precis som jag ville att en plånbok skulle vara!

Är jag materialistisk nu?
Såg filmen into the wild i går och den handlar ju just om att inte vara materialistisk, han tar avstånd från allt det och bränner sina pengar. Men materialistisk- det var väl han som tog plånboken av mig? Det handlar ju inte så mycket om grejen man blir bestulen på utan helt enkelt att man blir bestulen och personen som stjäl.
Eftersom det finns sådana personer i vårt samhälle, och personer som begår mycket hemskare saker mot andra människor, då förstår man att man kan vilja fara- into the wild, bort från samhället.
Men samtidigt som han skriver i slutet. Happiness is only real when shared.
Nej jag vill inte into the wild-on my own.
Men jag åker gärna på äventyr tillsammans med andra!